Från skumrask till kulturhus – hur gick det till?

kultuhuset
Fotograf Ebbe Palm, Entreprenad och projektledning AB

Eldsjälar, politiska satsningar, en hemlös cirkus och en konsert på Hultsfred är några av pusselbitarna när ett av Botkyrkas mer beryktade områden fick nytt liv. Vi har pratat med tre personer som var med i arbetet som resulterade i invigning av Kulturhuset Rotemannen 2002.

I 111 år har Subtopias gula huvudbyggnad stått längs med Albyvägen på väg ner mot Albysjön1. Idag är området fullt av konstverk, artister som repeterar, barn som skapar och tv-program som spelas in. Men för drygt 20 år sedan var det inte lika trevligt. Tvärtom var det en plats i förfall med ljusskygg verksamhet i nedgångna lokaler. Ett problemområde som behövde hanteras av kommunens politiker berättar Katarina Berggren (s) som var politisk sekreterare åt dåvarande kommunordförande Anders Arnesson och senare själv ordförande i Botkyrka i många år.
– Kvarteret Rotemannen kom upp på agendan som ett otryggt område med tveksamma verksamheter, en skum plats helt enkelt. Jag kan inte ta gift på det men jag tror det kostade kommunen en krona att köpa loss. Sen var det inte givet vad vi skulle göra med denna plats och det var många långa politiska diskussioner.

Ett tak som renoveras och i bakgrunden en slalombacke i grönska
Taket läggs om på det som kom att bli Kulturhuset Rotemannen.

Kultur som utvecklingsfaktor

Läget i Botkyrka på 90-talet var socioekonomiskt tufft och såväl mediebilden som självbilden i kommunen var långt från den bästa. Karin Lekberg arbetade vid denna tid med kulturprojekt i kommunen innan hon senare blev chef för Subtopia.
– Mycket vid den tiden byggde på negativa föreställningar om Botkyrka från omvärlden men också bland medborgare och anställda i kommunen. När Latin Kings uppträdde på Hultsfredsfestivalen och det vajade en flagga med Botkyrkas kommunvapen i publikhavet blev det en aha-upplevelse. De är stolta över Botkyrka! Vi insåg att det kanske är vi som arbetar i kommunen som behöver vända blicken åt ett annat håll.

Googlar man Hultsfred och Latin Kings är det just den konserten som kommer upp: Latin Kings Hultsfred 2001.

För det fanns också många fördelar med Botkyrka; ett blomstrande föreningsliv, en ung befolkning med kulturell och språklig kompetens och en tradition av att satsa på kultur med etableringar som Riksteatern, Mångkulturellt centrum och Xenter. Eva Jansson spenderade hela sitt yrkesliv i Botkyrka kommun, framförallt som chef för kulturförvaltningen.
– Det här blev genombrottet för att göra något mer och ge kulturen en roll i samhället. Vi började identifiera kultur ur ett samhälls- och stadsutvecklingsperspektiv.

Ett loft med välvt tak under renoverin
Renovering av det som idag är Loftet, Subtopias konferens-, festvåning och lilla scen.

Den politiska tron på kulturen som en avgörande faktor för att vända en negativ utveckling, passionerade tjänstemän på kommunens kulturförvaltning och samarbetet mellan dessa var grunden för att kunna skapa en långsiktig satsning enligt alla vi pratat med:

– Samspelet oss emellan var en framgångsfaktor. Det fanns en ömsesidig tillit och transparens mellan politiker och tjänstemän som jag är så stolt över, säger Katarina och Eva håller med:

– Utmärkande för arbetssättet på den tiden, som gjorde att det passade mig att jobba i kommunen, var frånvaron av hinder mellan politiker och tjänstemän. Trodde man på en idé så drev man den oavsett vilken ingång man hade till projektet.

Men det fanns även motstånd. Den politiska oppositionen ansåg att det var för mycket pengar som spenderades på renoveringen. Inte heller alla i närområdet var positiva.

– Som alla de här förorterna hade Alby varit ganska isolerat från omvärlden. Så plötsligt kommer lite halvgalna människor hit och vill etablera sig och ta lokaler i anspråk som borde vara till för föreningar i kommunen. Det var inte välkommet, berättar Eva.

Ta tillvara på möjligheter

Ytterligare en faktor som löper som en röd tråd i historien om hur Subtopia kom till är att fånga möjligheter. En avgörande sådan var en förfrågan från Cirkus Cirkör om att etablera sig i kommunen.
– Jag blev uppkallad till möte med kommunstyrelsen där jag fick veta att Botkyrka hade blivit kontaktade av Tjia Torpe som satt i Cirkus Cirkörs styrelse. Hon ansåg att Botkyrka borde vara med i den nya Storstadssatsningen2 och söka pengar i samarbete med Cirkus Cirkör. Jag fick bollen att driva kontakten, berättar Eva.

Och det gick vägen. Det första som hände var att kommunen tog över Riksteatern förråd och byggde en cirkushall. Men det behövdes också kontor och bredvid fanns de nedgångna gula husen. Katarina berättar hur de politiska diskussionerna om kvarteret Rotemannen slutade.
– När vi bestämt oss var vi målmedvetna. Vi skulle ge kulturen möjlighet att fortsätta göra Botkyrka till en plats där kommuninvånarna skulle känna ökad stolthet över kommunen. Bygga vidare på det vi var bra på! Botkyrka hade redan vunnit flera utmärkelser: kulturkommun, ungdomskommun, fritidskommun. De blev kvitton på att det vi gjorde fungerade och när jag tänker på det så legitimerade vinsterna den fortsatta satsningen. Det skulle ju kosta en hel del att renovera fastigheten som var i enormt dåligt skick.

Ett stort rum med pelare mitt under renovering
Där det en gång stod kor byggdes det restaurang. Att köket skulle bli restaurangkök var Eva Jansson väldigt bestämd med.

Många idéer

Men exakt vad skulle huset innehålla? Det var inte solklart. Såväl idéerna som viljorna var många och drog ibland åt olika håll; föreningshus, kastbana för baseball, arbetsmarknadscentrum, barnbibliotek, centrum för upplevelseindustri, cirkushub…
– Det fanns en idé och vision att satsa på upplevelseindustri men exakt vad innehållet skulle bli visste vi inte fullt ut innan byggstart. Vi började arbeta med det vi hade. Cirkus Cirkör fanns, musik fanns i och med Latin Kings och tidigt fanns även Fanzin TV som senare blev Fanzingo, berättar Karin.

Efter två års renovering stod Kulturhuset Rotemannen3, döpt efter kvarterets fastighetsbeteckning, klart. På invigningen var det tjockt med folk, statsminister Göran Persson höll tal och husets samtliga rum välsignades av de religiösa samfund som verkade i Botkyrka vid den tiden.

Men resan var bara påbörjad. De kommande åren skulle innebära mycket jobb från många eldsjälar på plats och inom kommunen. Huset skulle fyllas med aktörer som ville vara med och bygga platsen. Visioner formuleras och mål uppfyllas. Grundplåten för den snabba utvecklingen åren som följde var enligt Karin en pionjäranda.
– Vi började aldrig med att säga nej. Vi började med att lyssna. Och det tror jag var en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Att man tog sig tid för smått och stort. Tillsammans med vår devis: prata mindre och göra mer!

Noter
1) Flera av husen som idag utgör Subtopia byggdes av telefonmagnaten LM Ericsson som hans för tiden mycket moderna ladugård. Källa “Historiska Alby – dramatik, romantik och teknik” av Martin Rosén.
2) Storstadssatsningen var ett åtgärdspaket riktat till Sveriges mest utsatta stadsdelar som klubbades igenom av riksdagen 1998 och bedrevs 1999 – 2004 i sju kommuner. Källa riksdagen.se.
3) Gissningsvis kommer kvartersbeteckning ihop med ordet roteman. 1878 – 1926 var Stockholm indelad i rotar där en roteman hade till uppgift att ansvara för att registrera folkbokföringsaktiviteter såsom in- och utflyttningar. Källa Wikipedia.

eva jansson

Eva Jansson

“I mitt långa yrkesliv i Botkyrka, är att det gick att få till Subtopia ändå det roligaste.”

Eva kom till kommunen då hon skrev en uppsats om fritidsgårdar i Botkyrka på 70-talet. Hon blev kvar och arbetade med kulturfrågor på kommunen, bland annat som kulturchef och förvaltningschef.

karin lekberg

Karin Lekberg

“Subtopia, Botkyrka och alla människor på platsen är mitt hemma. En kreativ, konstnärlig och kulturell urkraft koncentrerad på en plats.”

Karin började arbeta som bibliotekarie i Botkyrka 1997 och var med och startade Framtidsverkstan i Fittja och tidningen Shoo. Mellan 2002 och 2018 blev fokus att först att som kommunal tjänsteman driva utvecklingen av kulturhuset Rotemannen och senare fortsätta som chef på Subtopia då Rotemannen bytte namn och organisationsform till att bli en del av det kommunala aktiebolag Upplev Botkyrka.

katarina berggren

Katarina Berggren

“För mig är Subtopia hjärtat i Botkyrka.”

Katarina Berggren har bott i Botkyrka sedan 1976 och var engagerad i SSU redan som ung. Katarina var kommunstyrelsens ordförande 2004 - 2015 och arbetar idag som förbundsombudsman på Kommunal.

Subtopia 20 år

Du läser just nu en artikel ur en artikelserie som släpps i samband med Subtopias 20-årsjubileum. Vi vandrar genom historien från Kulturhuset Rotemannen till det som idag är Subtopia.

Fler artiklar